HUR SER DU UT NU FÖR TIDEN?

Fredagen 13/11 började bra. Jag for ut till Lidingö vid 21 rycket och mötte upp Tvåan och den nya storfavoriten Jenny. Jenny är en jättego tjej (barndomsvän till Tvåan) som är sådär härligt ärlig, uttrycksfull och varm. Underbar! Och man har ALDRIG tråkigt i Jennys sällskap - det vill jag lova!
Vi satt ett par timmar hemma hos Jenny och pimplade vin (de drack vin, jag drack öl) och snackade om allt mellan himmel och jord. Mycket MYCKET trevligt. Runt 23.30 rörde vi oss, efter många om och men, in till Sture P för att besöka en bekants nya klubb. Klubben heter Melody-bar och ligger vägg i vägg med Labbet. Ett otroligt mysigt ställe faktiskt! Spelade 60-90tals musik så ena sekunden står man och trallar med till Johnny Cash och nästa sekund hör man "Ice ice baby!". En massa dans och skrattande senare så beslöt sig Jenny, som skulle tävla dagen efter, att nu fick det vara nog. Jag och Tvåan, som bekant är outröttliga, galopperade genast till Patricia.

Där får Tvåan sig en riktigt kalldusch - Hon hade tappad sitt VIPkort! Stackars Tvåan står alldeles handfallen och måste se Patricia från vårat (vi vanliga dödliga utan VIPkort) håll. Först fick hon minsann ställa sig i den vaaanliga kön (sagt med avsmak) och sedan hotar de med att hon ska få betala inträde! Vakten utanför går dessutom igenom Tvåans väska och hon blir av med sin medtagna Sofiero! Skandal! Alla som känner Tvåan vet att hon alltid är glad och positiv, men nu vart hon riktigt sur. Som lite plåster på såren så slapp hon iaf betala inträde då tjejen i kassan kände igen henne (Hon är ju trots allt där varje vecka).

Patrica var bra, Tvåan var strax tillbaka till sitt vanliga glada jag och pratade med allt och alla. Vi träffade en massa djurgårdare och (IGEN!) norrlänningar! Efter en massa dansande, pratande, skrattande, drickande så beslöt jag mig för att överraska Tvåan. På hennes födelsedag i sommras så avslutade vi på Patricia. Där fick jag, efter lite tjat, killarna i livebandet att dra upp henne på scen och sjunga "ja må du leva". Tyvärr så hade Tvåan satt i sig lite väl många "födelsedagsöl" och mindes ingenting av spektaklet dagen efter. Därför tog vi en favorit i repris, Tvåan fick sin "födelsedagssång" och allt var frid och fröjd. En kille i sällskapet vänder sig om efter sången och frågar försiktigt "Fyller du år idag...?" "Nä!" svarar Tvåan och ler varav han förtsätter "nehe ok.... för det gör jag..."

Patricia var bra, tills det att Tvåan vart utslängd och blev arg som ett bi! "VA faan jag har varit MYCKET fullare än så här och ändå inte livit utslängd! Jävla Patricia!" - efterfesten sög. Dessutom så SÖG det att vakna upp brevid Tvåan i FUCKING TÄBY! Täby ligger åt helvete långt bort och vägen hem kändes oändlig.
Men på bussen på väg till Danderyds sjukhus höll jag och Tvåan låda och hamnade i många filosofiska diskutioner om livet och människan.

1 - Minns du att vi sjöng för dig igår?
2 - Jaaa! Åh vad härligt det var!
1 - Mmm lite synd om den där killen bara som faktiskt fyllde år...
2 - Äh, han får väl skylla sig själv som inte har kompisar som fixar det åt honom!
*tystnad*
2 - Jag har tänkt på en grej, det här med födelsedagssånger. Man känner verkligen att de sjunger för en och alla på stället börjar ju sjunga med. Och man kan verkligen se i ögonen på alla att de liksom UNNAR en det. Typ: "Vad härligt för dig, att du fyller år! Grattis" Inte som när någon vinner en miljon och folk säger "Åh va kul! Grattis! Verkligen!" fast man liksom ser på dem att de inte menar det p.g.a avundsjuka. Men med födelsedagar så finns det ingen avundsjuka - jag menar alla får ju en! "Grattis är det din dag idag, själv fyllde jag år för en månad sen så va kul att det nu är din tur! Grattis!". Jag gillar födelsedagar.

Äntligen framme vid T-banan möts vi av en reklamskylt där man kan läsa:

HUR SER DU UT NU FÖR TIDEN!?

Kul. Tack. Och jag som trodde att man inte kunde må sämre. Tack. Verkligen tack.